guru.

November 2000 · krönika med länktips

BodinBox: Synd att julen är så tidig i år

Magnus Bodins krönika om kalenderkuriosa, röda dagar och millennieskiftet, samt åtta webbtips och en ledtrådsfråga om ett svenskt år med 30 februari.

Arkivets AI-bearbetade beskrivning. Vissa artikelgränser och uppgifter om författare och fotografer återstår att kontrollera. Läs originalbilden vid tvekan.

November 2000 · läsposition 88

AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.

BODINBOX – MAILA TILL magnus@bodin.org

Synd att julen är så tidig i år

Så har nog en del redan hunnit tänka i år, om nu ”bra” är att fler röda dagar infaller på veckodagarna måndag till fredag. Det är med kalenderhändelser ungefär som med vädret – ett samtalsämne som många kan samlas kring.

Skillnaden är att man kan räkna ut hur kalendern skall se ut i framtiden. Det dröjer till exempel till 2004 innan vi får en sämre placerad jul än i år och 2005 skall vi bara inte tala om.

I år kan vi istället glädja oss åt att det är millennieskifte! Detta har ju stötts och blötts under hela förra året och jag skall göra det kort. Själva konceptet med att det skulle funnits ett år noll är en modern myt.

Romerska talsystemet har ingen nolla och begreppet noll uppfanns långt senare. Millennium nummer ett varade alltså åren 1–1000, millennium två åren 1001–2000 och det är alltså läge för trött-Markoolio att spela in en låt med titeln ”millennium tre”. Den riktiga festen är först i år.

Det som är stort med detta år är dock att det just kring år 2000 infaller en hel rad ovanliga kalenderhändelser utöver firandet av dessa två millennier, det vi firade 1999–2000 och ”det riktiga millennieskiftet” som alltså infaller först om ett par månader.

Kring förra årsskiftet passerade vi först en datumzon som varken innehöll ”jämna” eller ”udda” datum. Fredagen 1999-11-19 inföll det sista udda datumet – alltså där endast udda siffror ingick – på mycket lång tid (nästa gång är 3111-11-11). Inte långt därefter, 2000-02-02, inföll det första jämna datumet sedan år 888! Däremellan befann vi oss i ett limbo vad gäller uddhet/jämnhet där ingen av dessa datumtyper visade sig.

Det där kan kanske avfärdas som numerologi och en kalendermässig sifferexcercis, men detta år bjuder på mer handgripliga kalendermärkligheter.

Du kanske märkte att vi hade en ovanligt sen påsk i år? Den har inte varit så sen sedan 1943!

Påskdagen kan infalla från 22 mars till 25 april beroende på första fullmånen efter vårdagjämningen. År 2011 och 2038 är de enda sena påskar vi har kvar under vår livstid.

Vad påverkar vår kalender? Två saker. Det ena är påskens infallande, som alltså påverkas av månen, det andra är när skottåren infaller.

Sedan 1753 använder vi i Sverige oss av den gregorianska kalendern och sedan dess infaller skottår vart fjärde år utom de år som är jämt delbara med 100.

Enda undantaget är år som är jämnt delbara med 400, som trots allt är skottår. År 2000 är just ett sådant undantag.

I kombination med att månaderna har lite olika längd gör det att kombinationen fredagen den 13 förekommer lite oftare än exempelvis söndagen den 7. Detta år är faktiskt ett av de få år där fredagen den 13 bara uppträder en enda gång. I år lika få gånger som det allra ovanligaste datumet – onsdagen den 31.

Slutligen finns det ett extra skäl till att fira lite extra år 2000.

Det är första gången sedan 1972 som vi har 53 helger! Eftersom året har 365 dagar måste en veckodag uppträda fler gånger än de andra.

Ni som efter detta fortfarande är kalenderbitna skall få en hemuppgift. I Sverige har vi haft ett världsunikt år när februari hade 30 dagar.

Vilket år var detta? Skicka ditt svar till superfebruari@x42.com. ■

Magnus Bodin arbetar på Framfab i Lund, är lite av en allkonstnär och springer ibland maraton. Digital hemvist: http://x42.com/

Kalenderhändelser är ett samtalsämne för många att samlas kring

timeanddate.com

www.sr.se

www.fs.net

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

S
å har nog en del redan hun-
nit tänka i år, om nu ”bra” är
att fler röda dagar infaller på
veckodagarna måndag till fredag.
Det är med kalenderhändelser un-
gefär som med vädret – ett samtals-
ämnesommångakansamlaskring.
Skillnaden är att man kan räkna
ut hur kalendern skall se ut i fram-
tiden. Det dröjer till exempel till
2004 innan vi får en sämre place-
rad jul än i år och 2005 skall vi bara
inte tala om.
Iårkanviiställetglädjaossåtattdetärmillen-
nieskifte!Dettaharjustöttsochblöttsunderhela
förra året och jag skall göra det kort.
Själva konceptet med att det skulle
funnitsettårnollärenmodernmyt.
Romerska talsystemet har ingen
nolla och begreppet noll uppfanns
långt senare. Millennium nummer ett
varade alltså åren 1–1000, millennium
två åren 1001–2000 och det är alltså
läge för trött-Markoolio att spela in
en låt med titeln ”millennium tre”.
Den riktiga festen är först i år.
Det som är stort med detta år är
dock att det just kring år 2000 infaller
en hel rad ovanliga kalenderhändel-
serutöverfirandetavdessatvåmillen-
nier, det vi firade 1999–2000 och ”det
riktiga millennieskiftet” som alltså in-
faller först om ett par månader.
Kring förra årsskiftet passerade vi
först en datumzon som varken inne-
höll ”jämna” eller ”udda” datum. Fre-
dagen 1999-11-19 inföll det sista udda
datumet–alltsådärendastuddasiffror
ingick – på mycket lång tid (nästa gång är 3111-11-
11). Inte långt därefter, 2000-02-02, inföll det för-
sta jämna datumet sedan år 888! Däremellan be-
fann vi oss i ett limbo vad gäller uddhet/jämnhet
däringenavdessadatumtypervisadesig.
Det där kan kanske avfärdas som numerolo-
gi och en kalendermässig sifferexcercis, men
detta år bjuder på mer handgripliga kalender-
märkligheter.
Du kanske märkte att vi hade en
ovanligt sen påsk i år? Den har inte
varit så sen sedan 1943!
Påskdagen kan infalla från 22
mars till 25 april beroende på första
fullmånen efter vårdagjämningen.
År 2011 och 2038 är de enda sena
påskar vi har kvar under vår livstid.
Vad påverkar vår kalender? Två
saker. Det ena är påskens infallan-
de, som alltså påverkas av månen,
det andra är när skottåren infaller.
Sedan 1753 använder vi i Sverige oss av den
gregorianska kalendern och sedan dess infaller
skottår vart fjärde år utom de år som är jämt
delbara med 100.
Enda undantaget är år som är
jämnt delbara med 400, som trots
allt är skottår. År 2000 är just ett så-
dant undantag.
I kombination med att månader-
na har lite olika längd gör det att
kombinationen fredagen den 13 före-
kommer lite oftare än exempelvis
söndagen den 7. Detta år är faktiskt
ett av de få år där fredagen den 13 ba-
ra uppträder en enda gång. I år lika få
gånger som det allra ovanligaste da-
tumet – onsdagen den 31.
Slutligen finns det ett extra skäl
till att fira lite extra år 2000.
Det är första gången sedan 1972
som vi har 53 helger! Eftersom året
har 365 dagar måste en veckodag
uppträda fler gånger än de andra.
Ni som efter detta fortfarande är
kalenderbitna skall få en hemupp-
gift. I Sverige har vi haft ett världs-
unikt år när februari hade 30 dagar.
Vilket år var detta? Skicka ditt svar till
superfebruari@x42.com. ■
Magnus Bodin arbetar på Framfab i
Lund, är lite av en allkonstnär och
springer ibland maraton. Digital
hemvist: http://x42.com/
MAILA TILL maGnuS@ BODin.ORG
BODINBOX
ÅTTA NYCKELSAJTER
.1.
www.timeanddate.com
Kanske den lättaste tidssajten att hålla reda
på om du bara vill ha full koll på kalendrar.
.2.
www.tondering.dk/
claus/calendar.html
Allt du behöver veta om kalendrar som du
inte vågat fråga. Inte särskilt snyggt.
.3.
www.fs.net
Tyngre, distribuerat filsystem från MIT.
.4.
thesmokinggun.com
USA-skvaller i form av kopior av polisrap-
porter och domstolsutdrag. Kändisars fort-
körningar och bisarra rättsliga problem.
.5.
memepool.com
Dagliga länkar till det mesta av det konsti-
gaste på internet. Det finns många så kalla-
de weblogs som uppdateras varje dag. Den-
na är roligast eftersom den ligger bra till i
näringskedjan.
.6.
fox.nstn.ca/~dblaike
Nu efter OS: Under OS slogs rekordet i att
springa 1300 miles (över 200 mil). Senaste
nytt om folk som springer längre än du nå-
gonsin trott folk kunde springa.
.7.
www.sr.se
Jag måste bara slå ett slag för Sveriges i
särklass funktionellaste mediesajt. Tänk
om fler sajter vore så här lättanvända.
8.
dilbert.com
Fortfarande den bäs-
ta serien som gjorts
om de moderna kon-
torsarbetarna. Tänk
alltid "Hur skulle
Dogbert ha gjort?".
Synd att julen
är så tidig i år
Kalender-
händelser
är ett
samtalsämne
för många att
samlas kring
timeanddate.com
www.sr.se
www.fs.net
88 NOVEMBER 2000 GURu

Läs sidan med originalbild →