November 2000 · porträtt
Anna Sågvall Hein – datorer som talar svenska
Porträtt av datorlingvisten Anna Sågvall Hein i Uppsala: ökat intresse, företag efterfrågar kompetensen, hon förespråkar svensk grundutbildning så verktyg anpassas till svenskan.
Arkivets AI-bearbetade beskrivning. Vissa artikelgränser och uppgifter om författare och fotografer återstår att kontrollera. Läs originalbilden vid tvekan.
November 2000 · läsposition 44
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
VINNARE: TJEJERNA
Anna Sågvall Hein kämpar för att svenska språket ska hålla stången mot engelskan.
Hon vill lära datorerna att tala
Hur är en mänsklig tanke uppbyggd? Hur sätter vi samman ett resonemang? Och vad är förståelse? Det är frågor som poppar upp när språkvetarna på institutionen för datorlingvistik brottas med problemet att få en dator att prata och förstå.
På senare år har intresset för professor Anna Sågvall Heins forskning och undervisning exploderat. Företagen skriker efter den tvärvetenskapliga kompetens som hon och hennes studenter besitter.
– Det kan handla om ordpredicering, när till exempel Nokias mobiltelefoner förutser vilka ord du tänkt skriva i ett SMS eller som ordbehandlingsstöd, förklarar Anna Sågvall Hein när vi bänkat oss på ett anrikt kafé i Uppsala.
Fotografen påpekar att det måste vara ett bra ordbehandlingsstöd för ordblinda och handikappade också och Anna får något eftertänksamt i blicken:
– Ordblind… Ja, det ordet måste fått en lägre frekvens i svenskan. Nu säger vi nästan alltid dyslektiker.
Röstigenkänning och röststyrning är andra områden där lingvisterna kommer in. För att få en dator att förstå ett vardagligt samtal måste det till någon som förstår erfarenhetens betydelse för förståelsen. I en dialog fyller hjärnan i en massa luckor i språket, sånt kan lingvisterna.
Det är i skärningspunkten mellan den oberäkneliga anarkisten ”Språket” och pedanten ”Programmering” som Anna Sågvall Hein trivs bäst. När de två personligheterna ska samsas i samma strikta miljö, datorn, uppstår det en hel del spännande situationer.
– Ofta har de som studerat datavetenskap sökt sig till ämnet för att det finns strikta regler för allt. Men inom datorlingvistiken finns inga givna regler, vilket gör dem frustrerade, nästan aggressiva.
Anna Sågvall Hein har i hela sitt liv flackat mellan språkvetenskapen och intresset för matematik och programmering.
– I mitten på 60-talet var jag i Leningrad och läste datorlingvistik på ett stipendium. När jag kom tillbaka därifrån fortsatte min forskning på hemmaplan.
REDAN NÅGRA ÅR TIDIGARE under latinlinjen på gymnasiet sommarjobbade hon på Facit EDE och matade hålremsor – den tidens hårddiskar. Det var den första kontakten med datorer.
Hon insåg tidigt att det skulle bli sug efter människor med kunskap om datorlingvistik i näringslivet och det sporrade henne att arbeta för en grundutbildning i ämnet. Idag har hon förverkligat den visionen och i år utökades antalet utbildningsplatser från 30 till 40. 80 procent av studenterna är kvinnor.
En bra svensk grundutbildning är viktigt om vi inte ska tvingas tala engelska med våra datorer i framtiden.
– Internationellt görs nästan allt på engelska. Anpassar vi inte språkverktygen för svenskan finns det en risk att vårt språk förpassas till hemmen. ■
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
H 44 GURu NOVEMBER 2000 Hon vill lära datorerna att tala ur är en mänsklig tanke uppbyggd? Hur sätter vi samman ett resonemang? Och vad är förståelse? Det är frågor som pop- par upp när språkvetarna på institutio- nen för datorlingvistik brottas med pro- blemet att få en dator att prata och förstå. På senare år har intresset för professor Anna Sågvall Heins forskning och un- dervisning exploderat. Företagen skriker efter den tvärvetenskapliga kompetens som hon och hennes studenter besitter. –Det kan handla om ordpredicering, när till exempel Nokias mobiltelefoner förutser vilka ord du tänkt skriva i ett sms eller som ordbehandlingsstöd, förklarar Anna Sågvall Hein när vi bänkat oss på ett anrikt kafé i Uppsala. Fotografen påpekar att det måste vara ett bra ordbehandlingsstöd för ordblinda och handikappade också och Anna får något eftertänksamt i blicken: –Ordblind… Ja, det ordet måste fått en lägre frekvens i svenskan. Nu säger vi nästan alltid dyslektiker. Röstigenkänning och röststyrning är andra områden där lingvisterna kommer in. För att få en dator att förstå ett vardag- ligt samtal måste det till någon som för- står erfarenhetens betydelse för förståel- sen. I en dialog fyller hjärnan i en massa luckor i språket, sånt kan lingvisterna. Det är i skärningspunkten mellan den oberäkneliga anarkisten ”Språket” och pedanten ”Programmering” som Anna Sågvall Hein trivs bäst. När de två person- ligheterna ska samsas i samma strikta miljö,datorn,uppstårdetenheldelspän- nande situationer. –Ofta har de som studerat dataveten- skap sökt sig till ämnet för att det finns strikta regler för allt. Men inom dator- lingvistiken finns inga givna regler, vilket gör dem frustrerade, nästan aggressiva. Anna Sågvall Hein har i hela sitt liv flackat mellan språkvetenskapen och in- tresset för matematik och programme- ring. –I mitten på 60-talet var jag i Lenin- grad och läste datorlingvistik på ett sti- pendium. När jag kom tillbaka därifrån fortsatte min forskning på hemmaplan. redan några år tidigare under la- tinlinjen på gymnasiet sommarjobbade hon på Facit ede och matade hålremsor – den tidens hårddiskar. Det var den första kontakten med datorer. Hon insåg tidigt att det skulle bli sug efter människor med kunskap om dator- lingvistik i näringslivet och det sporrade henne att arbeta för en grundutbildning i ämnet. Idag har hon förverkligat den vi- sionen och i år utökades antalet utbild- ningsplatser från 30 till 40. 80 procent av studenterna är kvinnor. En bra svensk grundutbildning är vik- tigt om vi inte ska tvingas tala engelska med våra datorer i framtiden. –Internationellt görs nästan allt på engelska. Anpassar vi inte språkverkty- gen för svenskan finns det en risk att vårt språk förpassas till hemmen. ■ ✌VINNARE: TJEJERNA NAMN: Anna Sågvall Hein. ÅLDER: 59 år. TITEL: Professor och docent i datorlingvistik. BRINNER: För att arbeta och lösa problem i grupp. ARBETAR: Chefar för institutionen för lingvistik vid Upp- sala universitet. Startar i dagarna en förstudie till ett forsk- ningsprojekt som ska mynna ut i en kommersiell maskin- översättare. SKOLOR: Latinlinjen på gymnasiet, har en examen från Uppsala universitet i ryska, matematik och numerisk analys. Anna Sågvall Hein kämpar för att svenska språket ska hålla stången mot engelskan.