guru.

November 2000 · reportage

Musikrörelsen 2.0 – nätmusik och skivbolag

Ett gemensamt musikreportage över tryckt 20–26 om nätets nya musikbolag och artisters vägar förbi skivbolagen. Text Hasse Nilsson, foto Fredrik Hjerling enligt 21. Katalogrubriken är beskrivande; originalets öppningsrubrik är en annan. Brödtexten 22 fortsätter på 24 runt den separata exportrutan 23.

Arkivets AI-bearbetade beskrivning. Vissa artikelgränser och uppgifter om författare och fotografer återstår att kontrollera. Läs originalbilden vid tvekan.

Hör ihop med: Sverige som musikexportland · Fakta om tre nätmusikföretag · Martin Lindhe – nätartist i USA

November 2000 · läsposition 20

AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.

Fuck skivbolagen.

P

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

20 GURu NOVEMBER 2000
Fuck skivbolagen. P

Läs sidan med originalbild →

November 2000 · läsposition 21

Allt! Nu!

På nätet bestämmer artisterna.

Sveriges nya musikindustri är på väg att erövra världen. Med artisterna i centrum, med nya affärsmodeller, och med nätet som distributionskanal. Vi talar om en ny svensk musikrörelse. En rörelse med ekonomisk kraft.

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

NOVEMBER 2000 GURu 21
TEXT HASSE NILSSON FOTO FREDRIK HJERLING
Allt!Nu!
. På nätet bestämmer artisterna.
◗ Sveriges nya musikindustri
är på väg att erövra världen.
Med artisterna i centrum, med
nya affärsmodeller, och med
nätet som distributionskanal.
Vi talar om en ny svensk musik-
rörelse. En rörelse med ekono-
misk kraft.

Läs sidan med originalbild →

November 2000 · läsposition 22

Rubriken fortsätter på nästa sida i uppslaget. Här återges den synliga delen.

Den som spelar in en skiva kan få vä

Den svenska musikbranschen tampas med piratkopiering av musik över internet. Samtidigt håller en ny svensk folkrörelse på att växa sig allt starkare.

Tusentals artister och band väljer att försöka nå publiken och skivköparna via internet i stället för att hoppas på en traditionell lansering.

I första ledet finns nya aktörer som Hypermusic.net, Sonox.com och Popwire.com. Dessa företag kan sägas representera ett nytt kapitel i den svenska populärmusikhistorien och även en möjlig, viktig framtida exportindustri. Det man har gemensamt är att de artister och kompositörer man presenterar alla står utanför den etablerade musikbranschen.

För vissa är detta ett medvetet val – andra ser nätet som en möjlig väg till skivkontrakt.

– Ja, det är en mycket stark trend att okända svenska artister och grupper använder webben som marknadsföringskanal, säger Henrik Kolga, informationschef på Popwire, en sajt som hyser cirka 700 artister. Man satsar hårt på utlandet, har kontor i flera länder, och användare från usa står för över 50 procent av besöken.

På finansdepartementet känner man inte till de nya företagen som exporterar musik till utlandet via webben.

– Nej, det finns inte resurser till att bevaka utvecklingen av musikförsäljning på internet, säger Niklas Johansson på Finansdepartementet.

SONOX.COMS CHEF för affärsutveckling, Wiktor Södersten, förklarar att export är själva grunden för verksamheten. Företaget samarbetar med de så kallade independentbolagen och ett av de oberoende skivbolagens största problem är att nå ut över nationsgränser. Inom sina egna territorier har de oftast redan upparbetade kontakt- och distributionsnät. Sonox.com har avtal med såväl svenska som utländska independentetiketter.

– Till exempel finns det en massa bra fransk musik som inte når utanför Frankrike, och det är där vi kommer in och hjälper till, säger Wiktor Södersten. Omvänt är idén att svenska musikskapare ska nå ut internationellt via webbplatsen.

På Sonox.com kan besökaren själv välja innehållet på en cd och sedan få den hemskickad. Inriktningen är primärt modern dansmusik, hiphop, reggae och electronica.

Anders Engström, talangscout på Sonox.com, tror att man inom den traditionella musikindustrin är en smula avundsjuk på aktörer som kan gå på djupet och nischa in sig på det som händer just nu.

– Framför allt verkar det som om de som jobbar med talangscouting på skivbolagen sitter med en massa bra artister som de inte kan lansera enligt de ramar som de är tvungna att agera inom. Sådana problem har inte vi, konstaterar Anders Engström.

HYPERMUSIC.NET ERBJUDER över 200 artisters musik via sin webbplats och har en försvarlig del utländska besökare på sajten.

– Amerikanerna är många, men även japaner har börjat upptäcka oss, säger Camilla Andersson, grundare.

Detta beror förmodligen på att de har många popartister på sin sajt. Svensk popmusik har sedan flera år en stark ställning på den japanska skivmarknaden.

Camilla Andersson menar att användningen av internet som kanal för musikförsäljning inte bara har tydliga fördelar för konsumenterna – tillgängligheten, ökat utbud, lägre priser och så vidare – utan att det finns avsevärda fördelar även för artisterna.

– Man behöver inte vänta två år på att material släpps till publiken och man får intäkter direkt, säger hon.

Camilla Andersson pekar på det faktum att det finns kraftfulla tröghetslagar som styr hur den traditionella musikindustrin fungerar. Det är inte ovanligt att en artist som spelar in en skiva kan få vänta flera år innan verket lanseras. Efter det tar det minst ett år innan pengar kommer in från försäljning och framförande i till exempel radio.

Det uppstår lätt en paradoxal situation där en artist kan bli framgångsrik med material som känns gammalt för alla inblandade, plus att artisten fortfarande är fattig trots att det ser ut som om denne befann sig mitt i det berömda smöret.

– De flesta av artisterna hos oss vill helt enkelt inte bli kontrakterade av de stora skivbolagen, säger Camilla Andersson.

Popwire.com skiljer sig från de andra företagen på en väsentlig punkt. Man har ett nära samarbete med den etablerade musikbranschen.

– De traditionella skivbolagen kan testa sina nya artister på vår publik, säger Popwire.coms Henrik Kolga.

Popwire sysslar inte med försäljning. I stället tjänar de pengar på att inneha förlagsrättighe-

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

22 GURu NOVEMBER 2000
D
en svenska musikbranschen tampas
med piratkopiering av musik över in-
ternet. Samtidigt håller en ny svensk
folkrörelse på att växa sig allt starkare.
Tusentals artister och band väljer att försöka
nåpublikenochskivköparnaviainternetistället
för att hoppas på en traditionell lansering.
I första ledet finns nya aktörer som Hypermu-
sic.net, Sonox.com och Popwire.com. Dessa före-
tag kan sägas representera ett nytt kapitel i den
svenska populärmusikhistorien och även en
möjlig, viktig framtida exportindustri. Det man
har gemensamt är att de artister och kompositö-
rer man presenterar alla står utanför den etable-
rade musikbranschen.
För vissa är detta ett medvetet val – andra ser
nätet som en möjlig väg till skivkontrakt.
– Ja, det är en mycket stark trend att okända
svenska artister och grupper använder webben
som marknadsföringskanal, säger Henrik Kol-
ga, informationschef på Popwire, en sajt som hy-
ser cirka 700 artister. Man satsar hårt på utlan-
det, har kontor i flera länder, och användare från
usa står för över 50 procent av besöken.
På finansdepartementet känner man inte till
de nya företagen som exporterar musik till ut-
landet via webben.
– Nej, det finns inte resurser till att bevaka ut-
vecklingen av musikförsäljning på internet, sä-
ger Niklas Johansson på Finansdepartementet.
sonox.coms chef för affärsutveckling, Wik-
tor Södersten, förklarar att export är själva
grunden för verksamheten. Företaget samarbe-
tar med de så kallade independentbolagen och
ett av de oberoende skivbolagens största pro-
blem är att nå ut över nationsgränser. Inom sina
egna territorier har de oftast redan upparbetade
kontakt- och distributionsnät. Sonox.com har
avtal med såväl svenska som utländska indepen-
dentetiketter.
– Till exempel finns det en massa bra fransk
musik som inte når utanför Frankrike, och det är
där vi kommer in och hjälper till, säger Wiktor
Södersten.Omväntäridénattsvenskamusikska-
pare ska nå ut internationellt via webbplatsen.
På Sonox.com kan besökaren själv välja inne-
hållet på en cd och sedan få den hemskickad. In-
riktningen är primärt modern dansmusik, hip-
hop, reggae och electronica.
Anders Engström, talangscout på
Sonox.com, tror att man inom den traditionella
musikindustrin är en smula avundsjuk på aktö-
rer som kan gå på djupet och nischa in sig på det
som händer just nu.
– Framför allt verkar det som om de som job-
bar med talangscouting på skivbolagen sitter
med en massa bra artister som de inte kan lanse-
ra enligt de ramar som de är tvungna att agera
inom. Sådana problem har inte vi, konstaterar
Anders Engström.
hypermusic.net erbjuder över 200 artis-
ters musik via sin webbplats och har en försvar-
lig del utländska besökare på sajten.
– Amerikanerna är många, men även japaner
har börjat upptäcka oss, säger Camilla Anders-
son, grundare.
Detta beror förmodligen på att de har många
popartister på sin sajt. Svensk popmusik har se-
dan flera år en stark ställning på den japanska
skivmarknaden.
Camilla Andersson menar att användningen
av internet som kanal för musikförsäljning inte
bara har tydliga fördelar för konsumenterna –
tillgängligheten, ökat utbud, lägre priser och så
vidare – utan att det finns avsevärda fördelar
även för artisterna.
– Man behöver inte vänta två år på att materi-
al släpps till publiken och man får intäkter di-
rekt, säger hon.
CamillaAnderssonpekarpådetfaktumattdet
finns kraftfulla tröghetslagar som styr hur den
traditionella musikindustrin fungerar. Det är inte
ovanligt att en artist som spelar in en skiva kan få
vänta flera år innan verket lanseras. Efter det tar
det minst ett år innan pengar kommer in från för-
säljningochframförandeitillexempelradio.
Detuppstårlättenparadoxalsituationdären
artist kan bli framgångsrik med material som
känns gammalt för alla inblandade, plus att ar-
tistenfortfarandeärfattigtrotsattdetserutsom
om denne befann sig mitt i det berömda smöret.
– De flesta av artisterna hos oss vill helt enkelt
inte bli kontrakterade av de stora skivbolagen,
säger Camilla Andersson.
Popwire.com skiljer sig från de andra företa-
gen på en väsentlig punkt. Man har ett nära sam-
arbete med den etablerade musikbranschen.
– De traditionella skivbolagen kan testa sina
nya artister på vår publik, säger Popwire.coms
Henrik Kolga.
Popwire sysslar inte med försäljning. I stället
tjänar de pengar på att inneha förlagsrättighe-
Den som spelar in en skiva kan få vä

Läs sidan med originalbild →

November 2000 · läsposition 23

Den stora rubriken är en fortsättning från föregående sida i uppslaget.

å vänta i flera år på lansering

”Det finns en massa bra fransk musik som inte når utanför Frankrike. Där kommer vi in och hjälper till” ANDERS ENGSTRÖM

Wiktor Södersten och Anders Engström på Sonox.com låter sina kunder själva välja innehållet på en cd.

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

NOVEMBER 2000 GURu 23
å vänta i flera år på lansering
GENOM MEDIERNA har bilden förmedlats av
Sverige som en stort exportland när det gäller
populärmusik.
Av uppgifter från Finansinspektionen fram-
går det att den samlade svenska musikexpor-
ten uppgår till 3,3 miljarder kronor om året. En-
ligt samma rapporter har den svenska musik-
branschen en årlig tillväxt på 15 procent.
Expertgruppen för studier i offentlig ekono-
mi (eso) drar slutsatsen att Sverige är det mest
framgångsrika musik-exportlandet i förhållan-
de till folkmängd.
Problemet är att verkligheten bakom siffror-
na är en annan. Robyn, Cardigans och många
andra artister som skördat framgångar interna-
tionellt är kontrakterade av skivbolag som ägs i
utlandet. Dessa företag tar naturligtvis pengar-
na ut ur landet lika fort som de rullar in.
– Ja, det är säkert sant att de utländska skiv-
bolagen plockar hem vinster från de företag de
äger i Sverige. Det är inget konstigt med det.
Volvos vinster stannar ju heller inte i landet
längre, säger Christer Lundblad, vd för Music
Export Sweden, ett samarbetsorgan med upp-
gift att marknadsföra svensk musik utomlands.
Han påpekar dock att musikexporten inne-
bär arbetstillfällen vad gäller allt från tillverk-
ning av skivor till musikers arvoden.
SONY MUSIC SWEDENS vd, Per Sundin, håller
inte med om beskrivningen och menar att det
inte spelar så stor roll att de svenska artisterna
ligger på bolag som är utländska.
– Det investeras årligen stora summor i
svenska artister och upphovsmän, säger han.
På Finansdepartementet anser man att den
svenska musikexporten bär med sig
värden, andra än de rent monetära.
– Den positiva bilden av Sve-
rige som skapas av artisternas
framgångar utomlands är
värd mer än de eventuella
intäkterna till statskassan,
säger Niklas Johansson,
politiskt sakkunnig på Finans-
departementet.
’’Det finns en massa bra fransk musik som inte når
utanför Frankrike. Där kommer vi in och hjälper till
’’
YES! SVERIGE ÄR
BÄST PÅ MUSIKEXPORT
ANDERS ENGSTRÖM
Wiktor Södersten och Anders
Engström på Sonox.com låter
sina kunder själva välja
innehållet på en cd.

Läs sidan med originalbild →

November 2000 · läsposition 24

Rubriken och ett ord vid brödtextens början fortsätter över sidgränsen. Se föregående textsida och nästa uppslag.

Sverige har kopplat greppet om m

ter, agerar innehållsleverantör till andra webbsajter samt är marknadsföringskanal för oprövade artister.

Anders Engström på Sonox.com, som har ett förflutet inom musikförlagsbranschen, värjer sig mot uppfattningen att de oberoende aktörerna skulle vara medvetet svåråtkomliga, men att artisternas syn på framgång skiljer sig markant mellan olika genrer.

Till exempel är hip-hop i grunden en utlevande kultur där man framför allt vill uppträda inför publik, turnera och bli känd.

ANDRA VILL GÅ EN annan väg. Inom flera stilar av techno finns det bolag som bett Sonox.com ta bort låtar om de säljer för mycket. För dessa artister är obskyritet något viktigt att bevara. Anders Engström menar att detta är något man måste respektera.

– Sedan finns det naturligtvis oberoende skivbolag som vi inte skulle ta i med tång. Det handlar i slutänden om bra och kvalitativ musik och ingenting annat, säger han.

I stället för att harva i replokaler och hemstudior tar svenska okontrakterade artister i allt högre utsträckning eget ansvar för sin musik och sina karriärer genom att kringgå den etablerade musikindustrin.

I stället går man direkt ut på nätet med sin musik. En viktig skillnad mellan internet som musikbärare och radio, television och reklam är att på nätet är det publiken som bestämmer vad som ska bli stort – inte ett fåtal talangscouter och producenter.

– Vi har ännu inte kontrakterat en ny artist via internet, men vi letar hela tiden, säger Per Sundin på Sony Music Sweden.

RUNT OM I LANDET läggs det upp ny musik på internet, dygnet runt, året runt. Gör-det-själv-attityden innebär att det är lätt att dra paralleller till forna fenomen, till exempel musikrörelsen på 70-talet.

En som var med då det begav sig är musikern och kompositören Ulf Dageby, då medlem av legendariska Nationalteatern.

Han säger att han alltid tyckt det varit spännande med nya verktyg och ny teknik.

– Det uppstår en intressant paradox när massproducerade tekniska verktyg möjliggör för smalare musik att lyckas nå ut utan omfattande budget, säger han.

– De traditionella skivbolagen kan testa sina nya artister på vår publik. Det säger Henrik Kolga på musikförlaget Popwire.com.

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

24 GURu NOVEMBER 2000
ter, agerar innehållsleverantör till andra webb-
sajter samt är marknadsföringskanal för opröva-
de artister.
Anders Engström på Sonox.com, som har ett
förflutet inom musikförlagsbranschen, värjer
sig mot uppfattningen att de oberoende aktö-
rerna skulle vara medvetet svåråtkomliga, men
att artisternas syn på framgång skiljer sig mar-
kant mellan olika genrer.
Till exempel är hip-hop i grunden en utlevan-
dekulturdärmanframföralltvilluppträdainför
publik, turnera och bli känd.
andra vill gå en annanväg.Inomflerastilar
av techno finns det bolag som bett Sonox.com ta
bort låtar om de säljer för mycket. För dessa artis-
ter är obskyritet något viktigt att bevara. Anders
Engström menar att detta är något man måste
respektera.
– Sedan finns det naturligtvis oberoende skiv-
bolag som vi inte skulle ta i med tång. Det hand-
lar i slutänden om bra och kvalitativ musik och
ingenting annat, säger han.
I stället för att harva i replokaler och hemstu-
dior tar svenska okontrakterade artister i allt hö-
gre utsträckning eget ansvar för sin musik och si-
na karriärer genom att kringgå den etablerade
musikindustrin.
I stället går man direkt ut på nätet med sin
musik. En viktig skillnad mellan internet som
musikbärare och radio, television och reklam är
att på nätet är det publiken som bestämmer vad
som ska bli stort – inte ett fåtal talangscouter och
producenter.
– Vi har ännu inte kontrakterat en ny artist via
internet,menviletarhelatiden,sägerPerSundin
på Sony Music Sweden.
runt om i landet läggs det upp ny musik på
internet, dygnet runt, året runt. Gör-det-själv-
attityden innebär att det är lätt att dra paralleller
till forna fenomen, till exempel musikrörelsen
på 70-talet.
En som var med då det begav sig är musikern
och kompositören Ulf Dageby, då medlem av le-
gendariska Nationalteatern.
Han säger att han alltid tyckt det varit spän-
nande med nya verktyg och ny teknik.
– Det uppstår en intressant paradox när mass-
producerade tekniska verktyg möjliggör för
smalare musik att lyckas nå ut utan omfattande
budget, säger han.
Sverige har kopplat greppet om m
– De traditionella skivbolagen
kan testa sina nya artister
på vår publik. Det säger
Henrik Kolga på musik-
förlaget Popwire.com.

Läs sidan med originalbild →

November 2000 · läsposition 26

”De flesta artisterna hos oss vill inte bli kontrakterade av de stora skivbolagen”

CAMILLA ANDERSSON

Ulf Dageby förklarar att det blivit så billigt att själv producera musik som låter professionell att nästan vem som helst har råd att göra det.

Wiktor Södersten anser att likheterna med tidigare rörelser är påfallande, dock med ett visst förbehåll.

– Det är exakt samma sak som händer nu – med en viktig skillnad: Progg- och punkrörelserna var behäftade med ett ideologiskt bagage som innebar att man inte fick tjäna pengar. Det problemet finns inte idag, säger Wiktor Södersten.

Camilla Andersson ser heller inga ideologiska förtecken i den boom av svensk musik på internet som sker just nu, men tycker likväl att det finns en progressiv hållning bland dem som valt att stå vid sidan om den gamla musikbranschen.

– Ja, det är som en ny musikrörelse som söker sin egen trovärdighet, säger hon.

INBÖRDES OLIKHETER TILL TROTS – de nya företagen som utmanar musiketablissemanget är ense om att Sverige har kopplat greppet om musikutbudet på internet och att det bådar gott inför framtiden.

– Det märks att omvärlden ligger efter. Detta blir alltmer tydligt när mobila bredbandstjänster introduceras, säger en positiv Henrik Kolga.

Enligt Music Export Swedens vd Christer Lundblad fortsätter den svenska musikexporten att öka. Men de slutgiltiga siffrorna är inte klara att presenteras förrän i slutet av november i år. Fast ännu står inte de nya svenska aktörerna på den internationella musikscenen för någon större del av den total musikexporten.

Men med den aktivitet som råder på internet är det sannolikt att morgondagens svenska succéartister kommer att nå sin internationella publik via en webbläsare i stället för den traditionella vägen.

– Vi ser bara början av en i framtiden viktig svensk exportindustri, säger Wiktor Södersten på Sonox.com. ■

www.exms.com www.finans.regeringen.se www.sonymusic.se

Camilla Andersson, grundare bakom Hypermusic.net.

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

Ulf Dageby förklarar att det blivit så billigt
att själv producera musik som låter professio-
nell att nästan vem som helst har råd att göra
det.
Wiktor Södersten anser att likheterna med
tidigare rörelser är påfallande, dock med ett
visst förbehåll.
– Det är exakt samma sak som händer nu –
med en viktig skillnad: Progg- och punkrörelser-
navarbehäftademedettideologisktbagagesom
innebar att man inte fick tjäna pengar. Det pro-
blemetfinnsinteidag,sägerWiktorSödersten.
Camilla Andersson ser heller inga ideologis-
ka förtecken i den boom av svensk musik på in-
ternet som sker just nu, men tycker likväl att det
finnsenprogressivhållningblanddemsomvalt
attståvidsidanomdengamlamusikbranschen.
– Ja, det är som en ny musikrörelse som söker
sin egen trovärdighet, säger hon.
inbördes olikheter till trots – de
nya företagen som utmanar musiketablisse-
manget är ense om att Sverige har kopplat grep-
petommusikutbudetpåinternetochattdetbå-
dar gott inför framtiden.
– Det märks att omvärlden ligger efter. Detta
blir alltmer tydligt när mobila bredbandstjäns-
ter introduceras, säger en positiv Henrik Kolga.
Enligt Music Export Swedens vd Christer
Lundblad fortsätter den svenska musikexpor-
ten att öka. Men de slutgiltiga siffrorna är inte
klara att presenteras förrän i slutet av november
i år. Fast ännu står inte de nya svenska aktörerna
på den internationella musikscenen för någon
större del av den total musikexporten.
Men med den aktivitet som råder på internet
är det sannolikt att morgondagens svenska suc-
céartister kommer att nå sin internationella pu-
blik via en webbläsare i stället för den traditio-
nella vägen.
– Vi ser bara början av en i framtiden viktig
svensk exportindustri, säger Wiktor Södersten
på Sonox.com. ■
Hasse Nilsson är konsult på Light Years Stock-
holm och före detta chefredaktör på Internet-
Guiden.
www.exms.com
www.finans.regeringen.se
www.sonymusic.se
26 GURu NOVEMBER 2000
’’De flesta artisterna hos oss vill inte
bli kontrakterade av de stora skivbolagen
’’
CAMILLA ANDERSSON
Camilla Andersson,
grundare bakom
Hypermusic.net.

Läs sidan med originalbild →