Oktober 2000 · reportage/porträttserie
Besvärliga människor
Reportage om fyra personer som utmanar konsensuskulturen: Mäkitalo, Hall, Modig och Krüger. Diskuterar mod, motstånd och hur organisationer hanterar avvikare, med råd i faktarutor. Slot 61 saknas, så fullständighet kan inte bekräftas.
Arkivets AI-bearbetade beskrivning. Vissa artikelgränser och uppgifter om författare och fotografer återstår att kontrollera. Läs originalbilden vid tvekan.
Oktober 2000 · läsposition 56
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
Besvärliga
Olydig. Annorlunda. Jobbig. Du behövs i konsensuslandet Sverige. Guru har träffat fyra knepiga typer.
FOTO FREDRIK HJERLING, ELISABETH OHLSON, GUNNAR SEIJBOLD
Vi har lång tradition av att komma överens om en slutgiltig, för alla bra lösning. Helst utan konflikter.
Att utmana rådande tankar och normer behöver inte alltid resultera i att du blir omtyckt som en kreativ person. Tvärtom kan du betraktas som ett mycket störande moment i vardagen. För det är faktiskt så att ett par frågor kan sätta en hel organisation i gungning. Och om målet är att vinstmaximera på kort sikt så finns det ingen plats för besvärliga människor.
Guru har pratat med några personer som utmärkt sig för att driva en tes, att vilja något som andra kanske inte förstår och som inte vikt sig för majoriteten. Hur gör man egentligen när det blåser på toppen?
– Jag stod inför 1400 av världens experter inom telekommunikation och sa att det ni gör är fel och vi gör rätt. Ett år senare gjorde alla på vårt sätt.
Östen Mäkitalo har talat.
Jovisst drar han sig till minnes att det kittlade i magen att komma med ett sådant påstående på gsm:s världskongress i Madrid 1995. Men det gäller att inte fokusera för mycket på konsekvenserna eller vad som kan gå fel.
– Då blir du rädd och feg. Du vågar inte längre utmana och då gör du heller inget nytt.
Han vet vad han pratar om. Han var först med att inse mobiltelefonens möjligheter. Han var först med att prata digital-tv. Att vara först är inte enkelt. Speciellt när omvärlden bara avfärdar dig som konstig.
– 1976 hade vi idén till mobiltelefonen och den baserades på en teknik som var fem år före sin tid. Många ansåg oss vara vågade och lite oseriösa. Men det handlar om att övertyga och inte ge upp.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
V 56 GURu OKTOBER 2000 Besvärliga m ◗ Olydig.Annorlunda.Jobbig. DubehövsikonsensuslandetSverige. Guruharträffatfyraknepigatyper. i har lång tradition av att komma överens om en slutgiltig, för alla bra lösning. Helst utan konflikter. Att utmana rådande tankar och normer behöver inte alltid resultera i att du blir omtyckt som en kreativ person. Tvärtom kan du betraktas som ett mycket störande mo- ment i vardagen. För det är faktiskt så att ett par frågor kan sätta en hel organisation i gungning. Och om målet är att vinstmaximera på kort sikt så finns det ingen plats för be- svärliga människor. Guru har pratat med några personer som utmärkt sig för att driva en tes, att vilja något som andra kanske inte förstår och som inte vikt sig för majoriteten. Hur gör man egentligen när det blåser på toppen? – Jag stod inför 1400 av världens experter inom tele- kommunikation och sa att det ni gör är fel och vi gör rätt. Ett år senare gjorde alla på vårt sätt. Östen Mäkitalo har talat. Jovisst drar han sig till minnes att det kittlade i magen att komma med ett sådant påstående på gsm:s världskon- gress i Madrid 1995. Men det gäller att inte fokusera för mycket på konsekvenserna eller vad som kan gå fel. – Då blir du rädd och feg. Du vågar inte längre utmana och då gör du heller inget nytt. Han vet vad han pratar om. Han var först med att inse mobiltelefonens möjligheter. Han var först med att prata digital-tv. Att vara först är inte enkelt. Speciellt när omvärl- den bara avfärdar dig som konstig. – 1976 hade vi idén till mobiltelefonen och den basera- des på en teknik som var fem år före sin tid. Många ansåg oss vara vågade och lite oseriösa. Men det handlar om att övertyga och inte ge upp. TEXT ERIKA AUGUSTINSSON FOTO FREDRIK HJERLING, ELISABETH OHLSON, GUNNAR SEIJBOLD
Oktober 2000 · läsposition 57
människor
HJERLING
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
OKTOBER 2000 GURu 57 människor ÖSTen mÄKITALO Bor: I Uttran, Tumba. Familj: Fyra barn. Ålder: 62 år. Gör: Senior vice president i Telia Mobile AB. Innehar patent: Ja, flera stycken. HJERLING
Oktober 2000 · läsposition 58
När Östen Mäkitalo inte fått gehör har han gått efter mottot: jaha, då får jag väl visa dem! Och helt enkelt gjort en prototyp för produkten.
– Genom det visar man drivkraft att genomföra. Vi har sällan pratat oss till något utan varit tvungna att demonstrera. Nu har jag insett värdet av track-record.
I mitten av 80-talet gick debattens vågor höga kring stereoljud i tv. I Tyskland arbetade man efter en modell med analogt ljud medan man här i lilla Norden hade idén om digitalt stereoljud.
– När jag berättade om vår idé för ledarna i dåvarande eg som satsat miljarder på det andra projektet blev det stora protester. Tänk på att vi inte ens var med i eu på den tiden! 1992 visade vi vår prototyp på en mässa i Amsterdam och den var skyhögt överlägsen. Det andra projektet dog över en natt.
Skadeglädje? Nej, snarare vemod.
– Att inte få gehör innebär inte bara att andra är dumma utan också att jag kanske gjort något fel i min kommunikation. Att ett par år senare få rätt blir vemodigt på något vis.
Om man möter motstånd, hur fortsätter man tro på sina idéer?
– Jag går efter en arbetshypotes, och den är giltig tills något annat bevisas. Jag är tvärsäker. Det känns i hela kroppen. Jag kallar det intuition. Och vid varje tillfälle måste man vara beredd att sätta sitt huvud och äran i pant.
Att vissa människor föds till att kämpa är Östen Mäkitalo tveksam till.
– Orädda är vi kanske alla från början. Men sen beror det mycket på vad man upplever. Går du på tillräckligt många minor blir du räddare.
– Av sina misstag lär man sig på sin höjd att inte göra samma misstag. Det är bättre att fokusera på sin framgång och bygga vidare på det som är bra.
Östen Mäkitalo säger att han inte råkat ut för några bakslag. Men det beror på vad ett bakslag är. Att folk inte lyssnar skulle förmodligen många människor ge vika för.
– Men jag ältar inte det som varit. För mig existerar framtiden. Att hitta en lösning.
Han poängterar vikten av att inte låta det gå prestige i sina idéer utan att vara ödmjuk och öppen. Erfarenheten säger att ett misstag inte är så farligt.
– Vi tror att ett misstag äventyrar mer än vad det egentligen gör. Men världen går inte under. Många gånger har vi onödig respekt för ledningen. Att misslyckas med gott uppsåt är inte så farligt. Man får kanske kritik, men lite ajabaja skadar ju inte.
Att tro på något och driva igenom sin idé kan behöva en smula motstånd, menar Mäkitalo. Kreativa människor måste själva ta sin plats – du får ingen bara för att du är kreativ.
– Samtidigt måste vi bli bättre på att lyssna på dem som skiljer sig från mönstret i stället för att gå in i försvarsposition. För att säga och göra det man tror att människor vill höra är kortsiktigt.
Men det går att vara besvärlig utan ålderns tyngd att luta sig mot.
Mellan Östen Mäkitalo och 22-årige Peter Hall skiljer det exakt 40 år. Men tankarna är desamma.
– Är du ung, jobbar 50 procent mer än de äldre, inte håller tyst på morgonmötet och har nya idéer om hur jobbet ska skötas, då blir du kritiserad. Jag var den mest kritiserade säljaren på jobbet fast jag var en av dem som sålde mest.
Peter Hall jobbar nu som produktchef för dof på Telia Mobile International. För två år sen fick han sitt första jobb som säljare i en av Stockholms Teliabutiker. Han har ingen formell utbildning eller kända släktingar i koncernen. Men han har bråkat och varit besvärlig för att kunna genomdriva en förändring han trodde på.
”ATT MISSLYCKAS MED GOTT UPPSÅT ÄR INTE SÅ FARLIGT. MAN FÅR KANSKE KRITIK, MEN LITE AJABAJA SKADAR INTE” ÖSTEN MÄKITALO
OHLSON
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
När Östen Mäkitalo inte fått gehör har han gått efter mottot: jaha, då får jag väl visa dem! Och helt enkelt gjort en prototyp för produkten. –Genom det visar man drivkraft att genomföra. Vi har sällan pratat oss till något utan varit tvungna att demon- strera. Nu har jag insett värdet av track-record. i mitten av 80-talet gick debat- tens vågor höga kring stereoljud i tv. I Tyskland arbetade man efter en mo- dell med analogt ljud medan man här i lilla Norden hade idén om digitalt stereoljud. –När jag berättade om vår idé för ledarna i dåvarande eg som satsat miljarder på det andra projektet blev det stora pro- tester. Tänk på att vi inte ens var med i eu på den tiden! 1992 vi- sade vi vår prototyp på en mässa i Amsterdam och den var sky- högt överlägsen. Det andra projektet dog över en natt. Skadeglädje? Nej, snarare vemod. –Att inte få gehör innebär inte bara att andra är dumma utan också att jag kanske gjort något fel i min kommunikation. Att ett par år senare få rätt blir vemodigt på något vis. Ommanmötermotstånd,hurfortsättermantropåsinaidéer? –Jag går efter en arbetshypotes, och den är giltig tills något annat bevisas. Jag är tvärsäker. Det känns i hela kroppen. Jag kallar det intuition. Och vid varje tillfälle måste man vara be- redd att sätta sitt huvud och äran i pant. Att vissa människor föds till att kämpa är Östen Mäkitalo tveksam till. –Orädda är vi kanske alla från bör- jan. Men sen beror det mycket på vad man upplever. Går du på tillräckligt många minor blir du räddare. – Av sina misstag lär man sig på sin höjd att inte göra samma misstag. Det är bättre att fokusera på sin framgång och bygga vidare på det som är bra. Östen Mäkitalo säger att han inte råkat ut för några bakslag. Men det beror på vad ett bakslag är. Att folk in- te lyssnar skulle förmodligen många människor ge vika för. – Men jag ältar inte det som varit. För mig existerar framtiden. Att hitta en lösning. Han poängterar vikten av att inte låta det gå prestige i sina idéer utan att vara ödmjuk och öppen. Erfarenheten säger att ett misstag inte är så farligt. – Vi tror att ett misstag äventyrar mer än vad det egentligen gör. Men världen går inte under. Många gånger har vi onödig respekt för ledningen. Att misslyckas med gott uppsåt är inte så farligt. Man får kanske kritik, men lite ajabaja skadar ju inte. Att tro på något och driva igenom sin idé kan behöva en smula motstånd, menar Mäkitalo. Kreativa människor måste själva ta sin plats – du får ingen bara för att du är kreativ. – Samtidigt måste vi bli bättre på att lyssna på dem som skiljer sigfrånmönstretiställetförattgåiniförsvarsposition.Förattsä- ga och göra det man tror att människor vill höra är kortsiktigt. men det går att vara besvärlig utan ålderns tyngd att luta sig mot. Mellan Östen Mäkitalo och 22-årige Peter Hall skiljer det exakt 40 år. Men tankarna är desamma. – Är du ung, jobbar 50 procent mer än de äldre, inte håller tyst på morgonmötet och har nya idéer om hur jobbet ska skö- tas, då blir du kritiserad. Jag var den mest kritiserade säljaren på jobbet fast jag var en av dem som sålde mest. Peter Hall jobbar nu som produktchef för dof på Telia Mobi- le International. För två år sen fick han sitt första jobb som sälja- re i en av Stockholms Teliabutiker. Han har ingen formell ut- bildning eller kända släktingar i koncernen. Men han har bråkat och varit besvärlig för att kunna genomdriva en förän- dring han trodde på. 58 GURu OKTOBER 2000 ’’ATT MISSLYCKAS MED GOTT UPPSÅT ÄR INTE SÅ FARLIGT. MAN FÅR KANSKE KRITIK, MEN LITE AJABAJA SKADAR INTE ’’ PeTeR HaLL Bor: I Tyresö. Familj: Har ingen flickvän. Ålder: 22 år. Gör: Produkt- chef för dof på Telia Mobile International. Har sålt jord- gubbar: Ja, på Birger Jarls- gatan. äR DE JOBBIGA ELLeR? 1 UTVECKLA SJÄLVINSIKT och perspektiv på dig själv och ditt kul- turella bagage; vilka värderingar har format dig? 2BLI BEKANT MED och undersök egna fördomar. Detta är en in- tressant resa för den som vill utvecklas och ska utveckla andra. 3UTMANA DIG SJÄLV genom annorlunda möten med människor, böcker, resor etc. Vad händer med dig: får du energi eller krym- per du ? 4KOMMUNICERA med öppenhet: "Hur kan du hjälpa mig att förstå dig bättre...?" 5VÄRDERINGAR KAN INTE UTVECKLAS om de inte synliggörs först. Detta kan vara en smärtsam process men leder oftast till att energin som gått åt till att förtränga oro som olikhet skapar, nu frigörs och ger kreativt arbete. ÖSTEN MÄKITALO Virva Herlitz, organisationskonsult på Sinova, ger fem tips till chefer som har besvärliga medarbetare. OHLSON
Oktober 2000 · läsposition 59
– Alla på jobbet pratade om problemen men ingen tog upp dem. Då blev jag till slut språkrör för allas frustration. Men det blir en dubbelkonflikt. Jobbarkompisarna tycker att man är stöddig och arbetsgivaren tycker man är gnällig och besvärlig.
Då tog Peter Hall saken i egna händer och kom fram till en lösning. Orsaken till att butiken sålde få mobila internetabonnemang var att säljarna inte fått någon utbildning. Peter Hall satte ihop ett utbildningspaket och for landet runt tillsammans med en kollega för att undervisa om mobilt internet för Telias säljare, och plötsligt sköt försäljningen i höjden.
– Det handlar om personlig drivkraft. Och tron på att om inte jag gör det så gör ingen annan det heller.
Att vara besvärlig är tufft men det ger också utdelning, menar Peter Hall.
– Ledningen märkte ju att jag fanns. Att jag ville något. I dag har jag fått drömjobbet, en massa ansvar och vänner som tror på mig.
Skolans matteuppgifter ger ett antal poäng om hela uppgiften är löst på rätt sätt. Men bara rätt svar och fel lösning enligt mattebokens eller lärarens principer ger mindre poäng.
– Ja, det är ju helt absurt. Det visar att en kreativ fantasiförmåga inte belönas i stelnande system, säger Maria Modig.
Hon är författare till både skön- och facklitteratur och skriver bland annat i sin bok ”Den nödvändiga olydnaden” följande:
”Människan är i grunden antiauktoritär – i alla levande samhällen och på alla nivåer finns olydnad, ifrågasättande och trots. Barn föds inte lydiga – men uppfostraren har makt över barnet, som får underkasta sig och lära sig att lyda. De dygder vi sätter högt hos individen – lojalitet, disciplin, pliktkänsla – är samtidigt de som binder människorna.”
Maria Modig utgår från den amerikanske forskaren Stanley Milgrams undersökningar om lydnad och auktoritet. Han fann ett starkt behov hos oss att lyda order och uppfylla överordnades förväntningar, parat med en vilja att lägga ansvaret på andra.
– Det som intresserade mig var att ta reda på de informella beslutsvägarna i en organisation. Att se spelreglerna utan att bli offer för dem. Att ta reda på var gränserna finns för vad man får och inte får. De som vågar känna på gränserna blir ofta ledare som kan driva en förändring. Men ibland slängs ”gränsutmanaren” ut.
Under drygt tio år var hon verksam som utbildare och föreläsare inom företag och förvaltning med speciell inriktning på beslutsprocesser och förändring. Maria Modig pratar om de olika steg som en människa i förändring kan gå igenom på till exempel en arbetsplats.
– Det finns en lust att påverka, att pröva en idé. Det kan följas av osäkerhet och känslan att man nog har fel. Ibland förnekar man sina första intryck och börjar ljuga för sig själv och intalar sig att allt är bra.
Men periodvis bubblar det undanträngda upp.
– Då drabbas du av stresskänslor och nervositet och om du inte agerar, en känsla av utbrändhet som vi ser mycket av idag.
Den som väljer förändring måste, enligt Maria Modig, vara beredd på vissa saker.
– Så snart du gör något som inte följer traditionella normer och vanor blir reaktionerna från omgivningen starka och ofta negativa. Den som väljer att gå emot en auktoritet eller mot normerna blir ensam och betraktas som olydig eller besvärlig. Folk stöttar dig kanske i det tysta men blir ofta skrämda av det ansvar du tar.
Maria Modig har varit verksam som journalist och bland annat varit med om att starta tidningen Kvinna Nu och varit redaktör för facktidskrifterna Utbildningstidningen och Personal, människor och arbete.
Det var som chef på en av tidningarna som hon själv blev för besvärlig.
– Jag fick ryktet att jag skrev ”fel”. Att jag hade ”fel” värdering-
”DE SOM VÅGAR KÄNNA PÅ GRÄNSERNA BLIR OFTA LEDARE SOM KAN DRIVA EN FÖRÄNDRING” MARIA MODIG
HJERLING
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
OKTOBER 2000 GURu 59 –Alla på jobbet pratade om problemen men ingen tog upp dem. Då blev jag till slut språkrör för allas frustration. Men det blir en dubbelkonflikt. Jobbarkompisarna tycker att man är stöddig och arbetsgivaren tycker man är gnällig och besvärlig. Då tog Peter Hall saken i egna händer och kom fram till en lös- ning. Orsaken till att butiken sålde få mobila internetabonne- mang var att säljarna inte fått någon utbildning. Peter Hall sat- te ihop ett utbildningspaket och for landet runt tillsammans med en kollega för att undervisa om mobilt internet för Telias säljare, och plötsligt sköt försäljningen i höjden. –Det handlar om personlig drivkraft. Och tron på att om in- te jag gör det så gör ingen annan det heller. Att vara besvärlig är tufft men det ger också utdelning, me- nar Peter Hall. –Ledningen märkte ju att jag fanns. Att jag ville något. I dag har jag fått drömjobbet, en massa ansvar och vänner som tror på mig. skolans matteuppgifter ger ett antal poäng om hela uppgiften är löst på rätt sätt. Men bara rätt svar och fel lösning enligt mattebokens eller lärarens principer ger mindre poäng. –Ja, det är ju helt absurt. Det visar att en kreativ fantasi- förmåga inte belönas i stelnande system, säger Maria Modig. Hon är författare till både skön- och facklitteratur och skriver bland annat i sin bok ”Den nödvändiga olydnaden” följande: ”Människan är i grunden antiauktoritär – i alla levande samhällen och på alla nivåer finns olydnad, ifrågasättande och trots. Barn föds inte lydiga – men uppfostraren har makt över barnet, som får underkasta sig och lära sig att lyda. De dygder vi sätter högt hos individen – lojalitet, disciplin, pliktkänsla – är samtidigt de som binder människorna.” Maria Modig utgår från den amerikanske forskaren Stan- ley Milgrams undersökningar om lydnad och auktoritet. Han fann ett starkt behov hos oss att lyda order och uppfylla överordnades förväntningar, parat med en vilja att lägga an- svaret på andra. –Det som intresserade mig var att ta reda på de informel- la beslutsvägarna i en organisation. Att se spelreglerna utan att bli offer för dem. Att ta reda på var gränserna finns för vad man får och inte får. De som vågar känna på gränserna blir ofta ledare som kan driva en förändring. Men ibland slängs ”gränsutmanaren” ut. under drygt tio år var hon verksam som utbildare och föreläsare inom företag och förvaltning med speciell inrikt- ning på beslutsprocesser och förändring. Maria Modig pra- tar om de olika steg som en människa i förändring kan gå igenom på till exempel en arbetsplats. –Det finns en lust att påverka, att pröva en idé. Det kan följas av osäkerhet och känslan att man nog har fel. Ibland förne- kar man sina första intryck och börjar lju- gaförsigsjälvochintalarsigattalltärbra. Men periodvis bubblar det undan- trängda upp. –Då drabbas du av stresskänslor och nervositet och om du inte agerar, en känsla av utbrändhet som vi ser mycket av idag. Den som väljer förändring måste, en- ligt Maria Modig, vara beredd på vissa saker. –Så snart du gör något som inte följer traditionella nor- mer och vanor blir reaktionerna från omgivningen starka och ofta negativa. Den som väljer att gå emot en auktoritet eller mot normerna blir ensam och betraktas som olydig el- ler besvärlig. Folk stöttar dig kanske i det tysta men blir ofta skrämda av det ansvar du tar. Maria Modig har varit verksam som journalist och bland annat varit med om att starta tidningen Kvinna Nu och varit redaktör för facktidskrifterna Utbildningstid- ningen och Personal, människor och arbete. Det var som chef på en av tid- ningarna som hon själv blev för besvärlig. – Jag fick ryktet att jag skrev ”fel”. Att jag hade ”fel” värdering- ’’DE SOM VÅGAR KÄNNA PÅ GRÄNSERNA BLIR OFTA LEDARE SOM KAN DRIVA EN FÖRÄNDRING ’’ maRia mODiG Bor: i Stockholm Familj: Gift med Jonas sedan 30 år. Tre barn. Ålder: 55 år Gör: Journalist och författare. Skriver på sin fjärde roman. Föreläser i per- sonal och ledar- skap. Fikar ofta: Ja, kafékultur är det bästa hon vet. äR DU JOBBIG ELLeR? 1 BYT! Testa att byta perspektiv och pröva om dina tankar håller utifrån andras ögon. 2PRÖVA! Pröva din vilja – hur långt orkar du driva en sak? 3TA REDA PÅ! Ta reda på varför du vill förändra – vad är drivkraf- terna? Är det att tjäna pengar, få uppskattning, bli berömd etc. 4FRÅGA! Finns det stöd för det du vill och ser – vad tycker de andra? 5UTVÄRDERA! Utvärdera din situation. Stångar du pannan blodig är tiden kanske inte mogen ännu. MARIA MODIG Författaren Maria Modigs fem råd till besvärliga människor. HJERLING
Oktober 2000 · läsposition 60
ar. Jag tog in artiklar om personal och ledarskap som handlade om öppenhet och förändring på arbetsplatsen. De ansågs radikala och jag hamnade i en systemkonflikt mellan den traditionella synen på ledarskap och den nya.
Maria Modig gick över gränsen för vad organisationen tålde. Det behövdes en syndabock som skulle bort så att allt kunde återgå till det normala.
– Jag hamnade i en sorts Kafkaliknande situation där ingen kunde säga vad jag gjorde för fel. Plötsligt en dag annonserades min tjänst ut i tidningen. Utan att jag fått veta.
De flesta hade packat sina väskor illa kvickt men Maria Modig valde att stanna kvar.
– Jag tog en vecka i taget, för att se om vi stod ut med varandra. Men jag gjorde det jag ville och trodde på och vann på så vis respekt. Efter ett tag uppfattades jag inte längre som ett hot. Det handlar om att inte bränna sina skepp.
Men att driva en förändring innebär att du tar på dig en ledarroll.
– I dag har jag valt att inte verka i en organisation längre. Sedan jag fyllt 50 har jag börjat skriva på heltid. En del anser säkert att jag inte passar i en organisation, att jag är för besvärlig. Men att vara utanför och inte anpassa sig, hör till författarens uppgift, säger Maria Modig.
OFTA TROR MAN ATT BESVÄRLIGA MÄNNISKOR ÄR ILLOJALA, MEN DET ÄR TVÄRTOM. DE ÄR YTTERST LOJALA PÅL KRÜGER
– Tänk er, i Nicaragua har man inga gatunamn eller nummer. Där beskriver man huset man ska till, berättar vd Pål Krüger när vi letat oss fram till A brand new worlds kontor i Kista.
Han syftar på det strukturberoende som vi har i Sverige.
– Vi skapar regelverk, stora och små. Det är strukturer så att ingen kliver utanför ramarna. Men innovationer skapas aldrig på det viset.
I början trodde Pål Krüger att man var tvungen att följa strukturerna. Men någonstans fanns det en idé om att struktur egentligen motverkar kreativitet.
– Jag trodde att jag var tvungen att jobba bort mina brister. Det vill säga det som var annorlunda. Men jag insåg att jag egentligen hade ett val. Att göra det enkelt och följa med eller förstärka det som var annorlunda. Det är det val vi har i livet!
När A brand new world ville börja utveckla alternativ till de mobilsystem som finns i dag möttes de av en reaktion: Ni är tokiga!
– Det handlade om att utmana etablissemanget. Gå emot monopolet och skapa mångfald. Om majoriteten alltid har rätt blir det aldrig någon ny utveckling.
Besvärlig kan man vara för att man har starka egna åsikter och drivkrafter och egna problemlösningar.
– Dessa människor har cheferna oerhört svårt att acceptera. De lyder oftast inte order och passar inte in i företagsstrukturen. En briljant tekniker kan faktiskt avskedas på dessa grunder.
Pål Krüger är besvärlig. Han blev relegerad från skolan. Han blev frikallad från lumpen. Han har fått sparken ett par gånger.
– Ofta tror man att besvärliga människor är illojala, men det är tvärtom. De är ytterst lojala, men de tycker sig ha sett ljuset på ett annat sätt. När jag fick sparken stod jag inför valet att anpassa mig eller gå. Jag valde att stå på mig och vara lojal mot det jag tror på. Sedermera gick bolaget också i konkurs.
För Pål Krüger är nyfikenheten på det som är annorlunda och nytt stor. Nyfikenheten driver kreativiteten, men viljan att vara till lags och undvika kritik gör oss så upptagna att vi inte hinner tänka på annat, menar han.
Kreativiteten hamnar på undantag när vår egen identitet blir för viktig för oss.
– I Norden är vi extremt systematiska. Vi är duktiga på att utveckla och systematisera, vilket är bra, men det gör oss också enkelspåriga. Vi vet hur saker ska vara och därför är det svårt att hitta nya lösningar.
Pål Krüger menar att vi i dag rör oss i för trånga sektorer. Tekniker och ingenjörer för sig, ekonomer för sig och humanister för sig i stället för att skapa ett kreativt kaos.
– Titta på företagsledare i andra länder. Ofta har de en examen i både kulturhistoria och kulturgeografi, inte bara i teknik och ekonomi. Bredd är viktigt.
Du har 100 dagar att sätta dina footprints på ett nytt jobb, är Krügers motto. Den viktigaste egenskapen för att kunna göra det är att lära sig lyssna.
– Att lyssna, ta in och värdera är ett stort konststycke. Att sedan, kombinerat med egen trygghet och egen problemlösning, kunna fatta egna beslut och vara beredd att ta konsekvenserna är det bästa råd jag kan ge!
– Förresten… Visste du att det kinesiska skrivtecknet för problem är detsamma som för möjligheter? ■
SEIJBOLD
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
60 GURu OKTOBER 2000 ar. Jag tog in artiklar om personal och ledarskap som handlade om öppenhet och förändring på arbetsplatsen. De ansågs radikala och jag hamnade i en systemkonflikt mellan den traditionel- la synen på ledarskap och den nya. Maria Modig gick över gränsen för vad organisationen tålde. Det behöv- des en syndabock som skulle bort så att allt kunde återgå till det normala. –Jag hamnade i en sorts Kafkalik- nande situation där ingen kunde säga vad jag gjorde för fel. Plötsligt en dag annonserades min tjänst ut i tidningen. Utan att jag fått veta. De flesta hade packat sina väskor illa kvickt men Maria Modig valde att stanna kvar. – Jag tog en vecka i taget, för att se om vi stod ut med var- andra. Men jag gjorde det jag ville och trodde på och vann på så vis respekt. Efter ett tag uppfattades jag inte längre som ett hot. Det handlar om att inte bränna sina skepp. Men att driva en förändring innebär att du tar på dig en ledarroll. –I dag har jag valt att inte verka i en organisation längre. Sedan jag fyllt 50 har jag börjat skriva på heltid. En del anser säkert att jag inte passar i en organisation, att jag är för be- svärlig. Men att vara utanför och inte anpassa sig, hör till för- fattarens uppgift, säger Maria Modig. – tänk er, i nicaragua har man ingagatunamnellernum- mer. Där beskriver man huset man ska till, berättar vd Pål Krüger närviletatossframtillAbrandnewworldskontoriKista. Han syftar på det strukturberoende som vi har i Sverige. –Vi skapar regelverk, stora och små. Det är strukturer så att ingen kliver utanför ra- marna. Men innovationer skapas aldrig på det viset. i början trodde pål krüger att man var tvungen att följa strukturerna. Men någonstans fanns det en idé om att struktur egentligen motverkar kreativitet. –Jag trodde att jag var tvungen att job- ba bort mina brister. Det vill säga det som var annorlunda. Men jag insåg att jag egentligen hade ett val. Att göra det enkelt och följa med eller förstärka det som var annorlunda. Det är det val vi har i livet! När A brand new world ville börja utveckla alternativ till de mobilsystem som finns i dag möttes de av en reaktion: Ni är to- kiga! –Det handlade om att utmana etablissemanget. Gå emot monopolet och skapa mångfald. Om majoriteten alltid har rätt blir det aldrig någon ny utveckling. Besvärlig kan man vara för att man har starka egna åsikter och drivkrafter och egna problemlösningar. –Dessa människor har cheferna oerhört svårt att acceptera. De lyder oftast inte order och passar inte in i företagsstrukturen. En briljant tekniker kan faktiskt avskedas på dessa grunder. Pål Krüger är besvärlig. Han blev relegerad från skolan. Han blev frikallad från lumpen. Han har fått sparken ett par gånger. –Ofta tror man att besvärliga människor är illojala, men det är tvärtom. De är ytterst lojala, men de tycker sig ha sett ljuset på ett annat sätt. När jag fick sparken stod jag inför valet att an- passa mig eller gå. Jag valde att stå på mig och vara lojal mot det jag tror på. Sedermera gick bolaget också i konkurs. för pål krüger är nyfikenheten på det som är annor- lunda och nytt stor. Nyfikenheten driver kreativiteten, men vil- jan att vara till lags och undvika kritik gör oss så upptagna att vi inte hinner tänka på annat, menar han. Kreativiteten hamnar på undantag när vår egen identitet blir för viktig för oss. –I Norden är vi extremt systematiska. Vi är duktiga på att ut- veckla och systematisera, vilket är bra, men det gör oss också enkelspåriga. Vi vet hur saker ska vara och därför är det svårt att hitta nya lösningar. Pål Krüger menar att vi i dag rör oss i för trånga sektorer. Tekniker och ingenjörer för sig, ekonomer för sig och humanis- ter för sig i stället för att skapa ett kreativt kaos. – Titta på företagsledare i andra länder. Ofta har de en exa- men i både kulturhistoria och kulturgeografi, inte bara i teknik och ekonomi. Bredd är viktigt. Du har 100 dagar att sätta dina footprints på ett nytt jobb, är Krügers motto. Den viktigaste egenskapen för att kunna göra det är att lära sig lyssna. –Att lyssna, ta in och värdera är ett stort konststycke. Att se- dan, kombinerat med egen trygghet och egen problemlösning, kunna fatta egna beslut och vara beredd att ta konsekvenserna är det bästa råd jag kan ge! – Förresten… Visste du att det kinesiska skrivtecknet för pro- blem är detsamma som för möjligheter? ■ ’’OFTA TROR MAN ATT BESVÄRLIGA MÄNNISKOR ÄR ILLOJALA, MEN DET ÄR TVÄRTOM. DE ÄR YTTERST LOJALA ’’ PÅL KRÜGER PåL KRüGeR Bor: I Uppsala. Familj: Gift med Maud, två barn. Ålder: 56 år. Gör: Vd i A brand new world. Civilin- genjör och univer- sitetslektor i data- kommunikation. Spelar golf: Nej. Bygger båtar: Ja, i aluminium. SEIJBOLD